Klart är att demokratiska grundprinciper, såsom rätten till att yttra sin uppfattning i sakfrågor och även debattera de frågor som många medborgare vill debattera, är känsligt för de som helst verkar vilja sätta dagens kommunpolitik i pausläge.

Utan att framhäva bättre vetande är jag tveksam till huruvida ett svalt debattläge är rätt grogrund för ett transparent och demokratiskt samhälle. En levande demokratisk process bygger just på öppet debattläge, där viktiga och relevanta sakfrågor formuleras och därefter debatteras. Att därför definiera Nya Ulricehamns arbete som populistiskt, detta när vår avsikt är att belysa viktiga samhällsfrågor, är bara att beklaga.

Nya Ulricehamn anser, i motsats till chefredaktören för Ulricehamns Tidning (UT 10/4) att debatten om en ny högstadieskola är en fråga som faktiskt berör hela kommunen, såväl centralort som övriga samhällen i kommunen. Självklart finns ingen direkt beröringspunkt till de familjer vars barn redan genomfört högstadiet, men indirekt blir ändå alla i kommunen påverkade av det beslut S+C+L+M+KD kan komma att fatta.

En ny högstadieskola innebär stora investeringar, kanske drygt 300 miljoner kronor, pengar som betalas av alla boende inom kommunens gräns, oavsett om man har barn i skolålder eller inte, oavsett om man bor i tätort eller utanför. Summan är enorm och skall således ställas mot andra samhällsnyttor som behöver prioriteras framöver, nyttor som utan att här definieras säkerligen till viss del skulle komma samhällen utanför centralorten till gagn.

Att Nya Ulricehamn inte ställer sig bakom föreslagen plan på ny sammanslagen högstadieskola har inte att göra med att vi saknar ambitioner för att agera för ett vitalt Timmele (eller något annat samhälle för den delen) eller att vi inte vill skapa en ny fin skolmiljö för våra barn.

Vårt ställningstagande baserar vi på noga avvägningar kring vilka skolmiljöer vi anser har bäst förutsättningar för en god resultatutveckling i framtiden, detta i kombination med vad anställda samt sakkunniga inom lärande/utbildningssektorn själva anser om en storskalig skolmiljö där breda åldersgrupper skall samsas på liten yta.

Det handlar således inte om vart barnen skall åka utan snarare hur vi skapar en skolmiljö som såväl attraherar som stimulerar våra ungdomar att fortsätta sin skolgång i Ulricehamns kommun, såväl genom högstadienivå, men också på efterföljande gymnasie. Lyckas vi inte med detta riskerar vi att de interkommunala ersättningarna ökar (ersättningar kommunen betalar för ungdomar som väljer skolgång i annan kommun), något som på sikt får effekter på hur kommunen i framtiden kan skapa en mer framgångsrik skola.

Nya Ulricehamns ställningstagande i aktuell skolfråga handlar således varken om populism eller att profilera sig genom vissa sakfrågor. Vi anser dock att frågan är av betydande vikt för hela kommunen och således också bör behandlas och debatteras därefter. Som parti är vi skyldiga våra väljare att lyfta viktiga kommunala frågor, detta så att beslut blir rikligt belysta, prövade och utvärderade.

Oavsett vad andra sätter för etikett på ett sådant arbete kommer Nya Ulricehamn alltid att definiera det som ett arbete i sann demokratisk anda, inget annat.

Tobias Torsborn

Nya Ulricehamn