LANDSBYGDEN

Redan när vi (Nya Ulricehamn och Centerpartiet) tillträdde i styret var vi tydliga i vårt kommunalpolitiska handlingsprogram. Våra förskolor och skolor skall finnas kvar och utvecklas på de orter de finns idag. Vi ser vikten av att ha ett högstadium utanför centralorten. En högstadieskola utanför centralorten är viktigt för att bibehålla en levande landsbygd och för att minska restiderna för eleverna. Idag finns det en högstadieskola i Timmele och den ska självklart finnas kvar. Det är därför Nya Ulricehamn och Centerpartiet driver frågan om tre högstadieskolor i Ulricehamns kommun, varav en ska vara i Timmele.

Vi kan konstatera att Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vill avveckla högstadiet i Timmele och centralisera allt till centralorten. Det är för övrigt samma partier som för ett antal år sedan ville lägga ned tre skolor och sex förskolor på landsbygden. Vad händer härnäst om de kommer till makten?

Vi politiker kan inte bara prata om att vi vill ha en levande landsbygd. Vi måste mena det och visa det i handling. Därför gör vi den här satsningen.

TILLVÄXT

Just nu arbetar vi fram en ny översiktsplan för kommunen. I den pekar vi ut områden för fler bostäder i bland annat Timmele och Hökerum. Bara i Timmele handlar det om 50-100 nya bostäder, vilket genererar cirka 200 nya invånare, varav en hel del kommer att vara barn som ska gå i förskola och skola. Bara det är en anledning till att behålla ett högstadium i Timmele.

Sen har vi Hökerum, som är en stor del av upptagningsområdet för högstadiet i Timmele. I Hökerum ser vi en stor potential till tillväxt. Läget mellan Ulricehamn och Borås gör att det kommer att locka många nya invånare till Hökerum, där barnen i högstadieåldern kommer att ha sin studietid i Timmele.

Dessutom har vi en bostadsrotation på gång i dessa orter, vilket innebär att många villor på sikt kommer att bli lediga. Många som flyttar in i villorna kommer att vara barnfamiljer. Det gör att högstadiet i Timmele kommer att växa ytterligare. Att då vilja lägga ner högstadieskolan i Timmele som vissa partier vill, blir därför väldigt svårbegripligt och kontraproduktivt.

F-9 eller F-6/7-9

I Timmele finns idag två skolor, Ätradalsskolan (åk 7–9) och Timmele skola (åk F–6). Eleverna i Timmele skola läser i dag trä- och metallslöjd, textilslöjd, hem- och konsumentkunskap, moderna språk och viss musik på Ätradalsskolan. De äter sin lunch i den matsalen och använder det biblioteket. Den administrativa personalen har också sina arbetsrum på Ätradalsskolan. Steget till en ny F–9-skola är alltså inte stort.

Vi anser att en F-9 skola skulle utveckla lärandet i Timmele, då både F-6 och 7-9 behöver mer ändamålsenliga lokaler. Därför anser vi att det vore lämpligt att samla F-9 under samma tak. F-3 har en avdelning i byggnaden, 4-6 har en annan och 7-9 har ytterligare en annan. Varje stadie har sen en utemiljö anpassad efter respektive åldersgrupp. Det kan också finnas någon gemensam utedel, så som en fotbollsplan. Det innebär att stadierna inte kommer att träffa på varandra mer än vad de redan gör idag. Således blir det ingen större skillnad. Om det blir en F-9 skola eller en 7-9 skola är inte det avgörande för oss. Det viktigaste är att högstadiet finns kvar i Timmele.

STORLEKEN OCH ARBETSMILJÖN

Vi ser det som viktigt att skolorna inte blir för stora. Med vårt förslag med tre högstadieskolor blir skolorna lagom stora. Det blir två högstadieskolor i centralorten och en i Timmele. Storleken på samtliga tre skolor blir mellan 300-400 elever. Då har eleverna chansen att bli sedda och bekräftade på ett helt annat sätt än i en större skola. Personalen känner till eleverna och deras behov. Alla har kännedom om alla.

Det kan jämföras med förslaget med två högstadieskolor som fyra partier (S+M+L+K) för fram, vilket gör att elevantalet landar på 550-600 elever per skola. Det kan jämföras med Stenbocksskolan, där det idag går cirka 600 elever.
Fler människor på samma ställe brukar i allmänhet inte leda till en lugnare miljö som skolan behöver. Större klasser innebär oftast sämre studiero i klassrummet och sämre lärartillgänglighet, vilket negativt påverkar elevers lärande. I en större skola blir de även mer anonyma.

Pedagogerna som varit med i fokusgruppen och rektorer som vi har pratat med säger att ”300-400 elever ger medarbetare möjlighet att känna igen eleverna. Igenkännande är viktigt.” Tittar vi på kompetensförsörjningen så har Ätradalsskolan en betydligt högre behörighet, än vad Stenbocksskolan har.

I partiet har vi många pedagoger med lång erfarenhet inom lärandet. Vi kallas ibland av andra partier och media för skolpartiet och då är det konstigt att man inte väljer att lyssna på oss, eftersom vi kan skolan bäst. Vi har mycket god inblick i vilka delar som är viktiga för lärandet. Det handlar bland annat om: Trygghet, studiero, andelen behöriga lärare, lärare med goda ämneskunskaper, rätt stöd till elever som behöver det (NPF, så som ADHD, ASD, Tourettes syndrom), ändamålsenliga lärmiljöer, ha möjligheten att se och bekräfta alla elever, hur lärarnas tydlighet i undervisningen är, hur variation i undervisningen är samt förmågan att skapa förtroendefulla relationer. Dessutom behövs också en kontinuitet bland lärare och rektorer.

En bra hemmiljö är också oerhört viktigt. Den kännetecknas bland annat av att föräldrarna visar intresse för det barnet gör i skolan, att de engagerar sig, stöttar och uppmuntrar sina barn. Det är tillsammans som vi kan lyckas.

Forskning har visat på att mindre skolor har bättre resultat och att både elever och personal trivs bäst i mindre skolor och att arbetsmiljön även där är bättre. En omfattande forskningsöversikt gjord i Sverige visar att mindre skolor har en positiv inverkan på studieframgången. Mindre skolor upplevs som tryggare. Det går att statistiskt säkerställa att elever på större skolor har högre grad av frånvaro, vilket inte gynnar lärandet. I 7 fall av 10 (resterande 3 hade inget statistiskt signifikant samband) påvisas en mera positiv attityd bland lärare i mindre skolor, vilket indirekt påverkar såväl elevernas trivsel som skolresultat.

Elever från mindre skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier, jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora, den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter, eleverna klarar sig bättre i skolor där både rektorn och lärarna känner dem. Små skolor fostrar bättre samhällsmedborgare än stora, det blir mer engagemang och respekt (eleverna lär sig att samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen), föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan med positiva följder (en metaanalys av 25 studier visar att elever i skolor där föräldrarna engagerar sig över medeltalet får 30% bättre resultat i sina studier), tryggheten i en liten skola är avsevärt större; elever i mindre skolor känner mindre utanförskap, som påverkar självförtroende, självkänslan och ansvaret för självstyrning. Forskningen visar att våld och beteendeproblem förekommer i mindre utsträckning i små skolor.

Dessutom visar ju coronapandemin att det inte är bra med för många på samma plats med tanke på smittspridningen. Därför är skolor med 300-400 elever betydligt bättre, än större skolor.

Många länder går också ifrån idén om storskolor. Tyskland gör det, Norge och Finland håller kvar vid de mindre skolorna, USA satsar på mindre skolor.

RESTIDEN

En av nackdelarna med att centralisera skolorna är att det kommer att ta än längre tid att ta sig till och från skolan. Redan idag tar det alldeles för lång tid för vissa elever att ta sig till och från skolan. Först ska eleven ta sig från hemmet till busshållplatsen. Eleverna på högstadiet kan enligt våra skolskjutsregler ha ett avstånd på upp till 3 km till anvisad skolskjutshållplats. Den här sträckan kan de behöva gå eller cykla om inte föräldrarna har möjlighet att köra, vilket säkert inte alla har. Sen kan inte eleven komma exakt på minuten, utan behöver vara vid busshållplatsen lite tidigare (kanske 5-10 minuter innan) för att vänta på bussen. Därefter har vissa elever drygt 1 h restid i bussen. Jag tror den som har längst restid har 1 timma och 7 minuter. Det innebär att för vissa elever tar det redan idag nästan 1 timma och 30 minuter att ta sig till skolan. Fram och tillbaka handlar det alltså om mer än 3 timmar för vissa.

Om de nu istället behöver gå inne i centralorten kommer en del elever att få byta buss i Timmele. Det innebär ytterligare väntetid (5 minuter) innan anslutningsbussen kommer och går. Även om själva resan bara tar 10-15 minuter in till centralorten, så måste du räkna in den totala tiden det tar för att ta sig till och från skolan. Alltså cirka 20 minuter dit och 20 minuter hem extra. Vissa elever skulle då få lägga mer än 3,5 timme på att ta sig till och från skolan varje dag. Det anser inte vi är rimligt!

Kan vi då prata om en likvärdig skola och likvärdiga förutsättningar för eleverna? Har eleverna samma förutsättningar att lyckas i skolan när de behöver lägga så mycket tid på att bara ta sig till och från skolan? Skulle du själv vilja lägga 3,5 timma varje dag för att ta dig till och från jobbet. Vi skulle inte vilja det och vi tror inte att företrädare för de partier som vill centralisera allt till Ulricehamn skulle vilja det heller.

Vi ser förslaget med tre högstadieskolor som den bästa lösningen för elever och personal.

Nya Ulricehamn