Det märks att det är valår och att Sverigedemokraterna försöka skapa uppmärksamhet genom fabulerade insändare. I insändaren insinuerar Sverigedemokraterna att det skulle finnas en dold agenda med beslutet om ändrade upptagningsområden och jag kan garantera att så inte är fallet.

De påstår också att den enda anledningen som uppgavs för de förändrade upptagningsområden var trångboddheten. Inte heller det stämmer. Så här ligger det till.

I dag går det cirka 580 elever på Stenbocksskolan. Läsåret 2024/2025 beräknas det gå 662 elever där om inget görs åt situationen. Det är inte hållbart.

Klasstorlekarna har en avgörande betydelse för att skapa goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet. Ändringen syftar också till att kunna möta krav som är kopplade till lokaler, exempelvis antal elever per toalett, antalet klassrum, idrottssalar och matsal samt antalet personer som kan vistas i utbildningslokalerna i förhållande till det som ventilationen är anpassad för.Att fylla upp alla lektionssalar till max skapar schematekniska låsningar, vilket medför sämre scheman för elever och lärare. De pedagogiska tankarna vid schemaläggning är inte möjliga att genomföra. Det gäller exempelvis möjligheten att skapa utrymme mellan lektionerna, att använda samma lektionssal i ett ämne, att få till tid mellan två lektioner i samma klassrum så att de inte ligger direkt efter varandra och transporttiden det tar för elever och personal att ta sig mellan lektionssalar i olika byggnader. För att kunna bibehålla kvaliteten på undervisningen måste personal få tid mellan lektionerna. Det blir inte bra om det går i ett. Kvalitén påverkas på ett negativt sätt.

Vidare handlar de förändrade upptagningsområdena om att skapa bättre förutsättningar för en likvärdig undervisning samtidigt som det blir en jämnare fördelning mellan de båda högstadieskolorna.

Ytterligare en anledning till förändringen som lyfts är att rektor för Timmele skolområde (Timmele och Hössna), i likhet med övriga rektorer med ansvar för F-6 skolor, kan fokusera överlämning från årskurs 6 till årskurs 7 till en högstadieskola, i stället för de två som hon har i dag. Timmele och Hössna skola får en geografisk och organisatorisk koppling till Ätradalsskolan.

När utredningen gällande 7–9 skolor är klar och de nya byggnaderna står på plats kommer en översyn av 7-9 skolornas upptagningsområden behöva göras för att fördela eleverna mellan skolorna. I dag finns det en skola i centralorten och i framtiden kommer det finnas två skolor, därför behöver en översyn av upptagningsområdena framgent göras för att fördela eleverna mellan skolorna. Min bestämda uppfattning är att precis som eleverna från till exempel Blidsberg fortsättningsvis kommer att tillhöra Ätradalsskolan, kommer även Hössnaeleverna att göra det. Om det är så det kommer att bli när alla skolor är färdiga, får framtiden utvisa.

Mikael Levander (NU)
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande