Hur en stad ska bebyggas och utvecklas har i alla tider engagerat dess invånare. Ofta utifrån att nya stilar kommer och beblandas med det traditionella. I en stad som Ulricehamn har det varit en fråga under lång tid då den gamla bebyggelsen i de centrala delarna är en del av stadens charm, samtidigt som nya sätt att rita och bygga hus till viss del måste få formas av tiden. I den brytningen finns utmaningen. Hur kan det gamla och det nya mötas? Det kräver en aktiv samhällsplanering med riktlinjer som är tydliga och som kan hålla över tid. Innan nya byggnationer sjösätts måste byggherrar på förhand veta vad man har att förhålla sig till. Här måste vi bli tuffare när riktlinjer utformas. För Nya Ulricehamn är estetiken en viktig fråga. Vi ska vårda det vi har, utan att lägga sordin på det nyskapande.

Som en vink till intresserade byggherrar kan vi skicka med att det inte är dyrare att bygga vackert (KTH Stockholm 2017). Vad som är estetiskt tilltalande eller ej är en subjektiv fråga, men husens höjd engagerar och är extra känsligt i de centrala delarna av Ulricehamn med dess äldre hus i lägre höjd. Eftersom staden ligger på en sluttning är det direkt olämpligt att placera högre hus i de nedre delarna. Med höga hus menar vi fem våningar eller fler. Här finns i dag exempel som vi menar inte ska upprepas. Högre hus (fler än fem våningar) ska byggas där det är smart.

En annan viktig fråga är att bygga klimatsmart. Det är ett begrepp med stor spännvidd, men här vill vi främja byggande i trä och där solceller ska ses som en naturligt integrerad del. Kommunen har flera skolor, förskolor och äldreboenden på agendan och förutom klimatnyttan kan träkonstruktioner också skapa ett bättre inomhusklimat. Det blir också allt vanligare att även flerbostadshus byggs i trä. I Ulricehamn har vi exempel uppe vid Sanatorievägen vid Lassalyckan där Stubo byggt i trä och där även estetiken matchar sin omgivning.

Just nu pågår markberedningen av det nya bostadsområdet Bergsäter söder om Fredriksberg i Ulricehamn. Här planeras för villatomter, radhus, parhus eller kedjehus, ett så kallat samverkanshus samt flerbostadshus. Ett fantastiskt område med ett stort miljötänk även i de lekmiljöer som skapas utifrån naturens förutsättningar. Halva området är privatägt där villorna kommer byggas enbart i trä. Här menar vi att det är ett gyllene tillfälle för kommunen att också bygga i trä på den kommunala marken. Låt oss skapa ett nytt bostadsområde med smart och hållbart byggande i trä som kan vara en framtidsmodell även för kommande byggnationer.

Vi vill att Ulricehamn blir en av allt fler kommuner som satsar mot framtiden i sättet att bygga. Betong är inte ett sådant sätt, varken estetiskt eller ur ett klimatperspektiv. Vi kommer arbeta för tydligare riktlinjer där klimatsmarta byggnadssätt kravställs och en tydlig riktning av centralortens flerbostadsbyggande vad gäller estetik och placering.

Mats Bogren (NU)

Mimmi Tankred (NU)

Åke Wallgren (NU)

Bella Cotter (NU)

Anna-Karin Sellberg (NU)